Språk är en fantastisk del av vår mänskliga hjärna och kommunikation med andra individer. I vår vardag använder vi fler språkvariationer än vad vi kanske tänker på.
Det kan vara det vardagligaste talspråk vi använder hemma över frukostbordet, eller de skriftliga “kortkommandon” vi skickar i sms eller Messenger, liksom de dialektala och fackliga uttryck som vi plockar fram när situationen kräver det.
Språket i vardagen
Vi har alla en åsikt om vad som är “rätt och fel” i vårt eget och andras språk, men vi tillåter oss också – oftast – lite mer fel i ett språk som vi är medvetna om att vi inte behärskar fullt ut. Hur många härinne kan exempelvis slå infödda engelsmän i Wordfeud på rak arm? Jag vet att jag inte kan det i alla fall.
Enligt den svenska statlig språkvårdsmyndighet, Språkrådet, som själva ser på sin roll som att de i första hand insamlar och speglar det svenska språket, i andra hand rådgivare. Däremot vill de inte kallas för språkpoliser, något som de flesta språkforskare är eniga om inte är deras roll.
Lyssna gärna på Språket i Sveriges radio för en ofta spännande och levande diskussion, både om ords ursprung och om språkvårdens roll i samhället.
Språk och regler
Samtidigt så finns det helt klart regler, framförallt i skriftspråket som kallas standardsvenska, och för det har språkvården utarbetat resurser som ”Svenska skrivregler”, ”Handbok i svenska som andraspråk” och Frågelådan. Standardsvenskan gör det möjligt att skriva utan att det behöver framgå om man är stockholmare eller värmlänning, kvinna eller man, ung eller gammal.
Och det hjälper också till om man ska spela Wordfeud!
Något som alla språkvårdare är eniga om är att mångfalden av ord är en stor och viktig beståndsdel av vårt språk. Även om diskussions vågor ofta går höga runt omkring inlånade ord, oavsett om de kommer från engelskan eller något annat språk, eller om de är nyskapade versioner av latin/engelska som exempelvis Finanso, så är det aldrig fel att lära nya ord.
Därför kan man säga att få är bättre språkvårdare än just Wordfeud spelare. För vilket sätt är bättre än att sätt att göra detta än genom att dagligen träna in ett större vokabulär.
SAOL är en fantastisk källa att ösa ur när det gäller att bli starkare på svenska, genom det hela tiden utvidgas med nya och gamla ord, och en god bas för ny kunskap om ords etymologi och ursprung. Nyordsordboken är också en rolig läsning, när myndigheten varje december släpper ord som ibland stannar i språket och ibland bara visar på en tendens i samhället. Det kan vara exempel som visar på hur klimatfrågor påverkat 2019 som “smygflyga”, vilket betyder att flyga men inte prata om det och att “tågskryta”, vilket betyder att skryta om att ta tåget i stället för flyget. Nu kommer dessa ord inte direkt in i Wordfeud innan de blivit etablerade som en standard, men de kan mycket väl komma in i framtiden, om ordet används nog. Och då är ingen gladare än Wordfeudspelare, eftersom det är ännu ett ord som kan användas för att samla poäng.